Filetset – Kavel och skyttel för filé- och pinnspets – Prym

Historik

Filet och Pinnspets

Filét och Pinnspets hör till en av våra äldsta handarbeten och härstammar från naturfolken som använde nät till jakt och fiske. Steget från att använda fiskenät var förmodligen inte så stort.

 

I Egypten har man hittat fint nät av lin som användes till fiske. Rutorna var inte större än 1/2-1 1/2 cm². Ca 3 000 f.Kr. har man även hittat border av nät i guld och silver. Man har också funnit mumier som hade nätarbeten på sina dräkter.
Under antiken så dekorerade man sina kläder i stor utsräckning i länderna kring Medelhavet.
I europa var Italien först (400-talet) och störst på filétteknik, speciellt i Lucca, Toscana, på Sicilien där en skola, Isnello Brodera, startades för att lära ut hantverket. Även i Bosa på Sardinien där Bosaspetsar skapades.
Tekniken spred sig vidare upp i europa till Spanien, Frankrike, Tyskland, England och Nederländerna. Namnet “filét” kommer från just franskan och betyder “nät”.

I norden har man funnit filétarbeten redan under sten- och brånsåldern men dessa gjordes av hår, växtfiber och ylle.

Jag har också hittat en bild på ett band från vikingafyndet Gokstad i Norge. Vad jag kan se så är gulddekorationen på bandet broderat in i ett knutet nät som sedan har sytts fast på ett brickvävt band. Jag har inte hittat någon text ang. tekniken men det ser ut att vara ett knutet nät. Stämmer det så visar det att man även under vikingatiden använde sig av denna teknik, vilket inte skulle vara så konstigt.

 

Filétarbeten fick en storhetstid i Frankrike under 1400- 1500-talet, främst bland kvinnor de högre stånden. Filetarbeten var även vanliga klosterarbeten där man broderade med fint linne och färggrannt silke.
Det sägs att Italienskan Katarina av Medici som blev drottning av Frankrike (1547-1559) älskade filetspets och skapade själv filetarbeten. Man har hittat nästan tusen m² med mönstrade blommiga rosetter som hon dekorerade bl.a sovrummen i slottet med under sin tid.

Under 1600-talet i bl.a. Sverige var det vanligt med större filetarbeten ex. sängöverkast, gardiner och väggbonader.
Under 1700- 1800-talet kom ytterligare en höjdpunkt för filetarbeten.
Filetarbeten hörde länge till de arbeten som hamnade i brudkistan, idag är det inte många som vet vad det är…

 

När man gör filetspets eller pinnspets så knyter man ett finmaskigt nät i ex. ett fint lingarn (knyppelgarn) eller liknande. Det är viktigt att tråden är helt slät. När nätet är knutet spänner man upp det, stärker det och broderar med olika stygn så att mönster bildas i det fina nätet. De verktyg som används är en “kavel”. Det är en rund slät pinne i trä eller metall. Det är kavelns omkrets som avgör hur stora maskorna blir. En tunn och långsmal skyttel används till tråden man knyter nätet med. Kaveln får inte vara större än att det går att föra igenom maskorna i nätet.
Om inte nätet hålls ihop av små knutar så är det inte traditionell filét och pinnspets. Idag kan man köpa färdiga nät att brodera på och då saknas dessa karaktäristika knutar.

 

Filet och pinnspets är roligt att göra eftersom det är så varierande! Först knyter nätet och sedan broderar man. Broderierna, storlek och användningsområdet variera enormt vilket gör detta till så mycket mer än bara små spetsar.

Till vänster kan du se en bild på mitt eget första filéarbete. Det är en duk gjord av blekt och oblekt lin (samma material som när man knypplar) samt pärlgarn.

Idag hör filet och pinnspets till en av de hantverk som håller på att dö ut!

 

Telemarksbinding

Jag surfade runt och hittade “Telemarksbinding” som är mycket nära besläktad med Filet och Pinnspets. Det som skiljer är att man i filet och pinnspets först knyter nätet och därefter broderar i alla mönster. I Telemarksbinding skapar du ett hålmönster och gör dubbla knutar/kast, på samma sätt som man ökar ut och minskar maskor. vilket skapar ett mönster. Du broderar därefter i en konturtråd som markerar ditt knutna hålmönster. Man broderar vissa motiv i nätet men det är väldigt sparsamt. Många spetsar har en frans som knyts med en bredare kavel och flera trådar.

Jag har hittat extremt lite information om denna teknik! Ett bevis på att även denna kunskap håller på att dö ut! Om någon har mönster eller beskrivning på detta så skulle jag vara tacksam om jag kunde få en kopia.

 

Här är en liten film (på norska) om hur man gör Telemarksbinding:

av NasjonalbiblioteketNu är jag ingen specialist men mitt mål är att göra bra och tydliga instruktionsvideor så att alla som vill har möjlighet att lära sig grunderna för tekniken. Jag vill verkligen inte se tekniken försvinna hel!
(Med grunder menar jag själva knuten, ökningar, minskningar, skillnaden mellan “filetspets” och “pinnspets” och de broderier som är typiska för tekniken.)
– Det är verkligen inte så svårt som man kan tro! Våga prova och bidra till teknikens överlevna!!!